Är det, det här som kallas hemma?

 
 
 
 
Jag kom hem idag. Efter en vecka på bortaplan. Inte så långt, men tillräckligt för att det är långt att gå. 
Jag har distansierat mig. Vissa kallar det att fly. 
Men igår kom jag till punkten att det var dags. Att ta tag. Att hålla andan. hoppa och hoppas att man inte drunknar i fallet.
Jag kände mig redo. I alla fall nästan. 


Jag tror att det var ungefär någonstans där jag kom på att "musikhjälpen" hade dragit igång och att jag skulle slippa stöka runt i kaoset ensam.
 
 
Så imorse åkte jag hem. 
Inte nog med att jag hade mitt egna kaos att reda i men under tiden jag varit borta har vaktmästaren varit här och tätat alla fönster och dörrar. 
(vilket är förjävla tacksamt!)
Detta resulterade såklart i att allt jag haft i alla fönsterkarmar låg -överallt- i lägenheten. 
Oh the joy. 
Jag tror att jag tappade andan lite och mentalt vände i dörren och stormade ut. 
 
 
Jag sansade mig dock. 
Jag satte på en kanna kaffe. Satte mig i skräddarställning och tittade apatisk medan kaffet rann klart och sedan tog jag min kopp, en cigarett och djupandes. 
Ok, det kanske blev fler cigaretter.. och en kopp kaffe till. 


Men sedan fick jag ur tummen. Jag tömde kylskåpet på allt gammalt, fyllde diskmaskinen och fick i ordning alla prylar från fönsterbrädorna. 
Sedan började jag röja i lådor. 


Och så har jag torkat apelsinskivor i ugnen för att få lite juldoft i lägenheten...
 
Det syns att jag gjort något, men herregud, vad långt det är kvar. 
Men Ja, jag skall reclaima mitt hem. 
Och vilken dag som helst skall jag berätta den egentliga orsaken till vad som fick mig dit ... För det var såklart inte bara musikhjälpens förtjänst... Men det är skönt att höra andra röster än mina egna. 


Det går sakta. sakta... Mellan varven kollar jag serier. Just nu: The Resident. 
Jag vet lixom inte vad jag skall titta på längre. Det kan bli ett varv till med "Gilmore Girls" igen efter denna. 


Så... jag skall snart fortsätta. 
Jag ville väl bara meddela att jag inte tappat det helt och att jag försöker ta mig tillbaka. 
Det var inte mer än så.
 
 
Nu - Serie! 
 
 
 

ienskog.blogg.se

Ord om glatt och grått. Om livet. Om tankar. Om sådant som betyder något... och sådant som inte betyder någonting alls!

RSS 2.0