Är idag den stora dagen?

 
Så var det söndag morgon. Imorgon är sista spurten innan någon gång under fredagen när dom kommer och klipper av bojan. 
Om jag längtar? Skiter björnen i skogen?
Nu är det i alla fall kaffe och ladda för att få gjort något. Något vettigt that is. 
Att göra något vettigt innebär Inte att ligga som ett vrak, laklång på soffan och svära hela dagen. Det innebär inte heller att äta nonstop hela dagen. 
Båda dom där två sakerna är hemskt destruktiva och genererar bara mer ångest! 
 
Jag vet inte hur era hjärnor fungerar under stress och ångest. 
Min fungerar på ett av två sätt:
Antingen (läs:oftast) blir jag helt jävla förlamad och får inte gjort något alls. 
Jag blir liggande i soffan med en puls på 300 km/h och stressar sönder över allt jag borde gjort men inte gör. Stress över folk jag borde ringt. 
Saker jag borde tagit tag i. Alla dessa tankar gör mig än mer förlamad och jag får än mer ångest vilket gör att det absolut inte sker ett skit. 
Ni hör ju - Det blir ett jävla moment 22. 
Destruktivt så det skriker om det! 
 
Det andra alternativet är att jag försöker städa bort ångesten och ilskan. 
Jag far runt som en tornado. River i allt. Gör hundra saker samtidigt.
Väldigt nöjd med allt jag uträttar och får ångest över allt jag påbörjar men inte avslutar. 
Destruktivt kanske men inte alls i  samma andra som alternativ ett. Här får jag i alla fall gjort något ... Och jag kan tysta dom där vidriga rösterna i huvudet. Om än för en stund. 
Det är det viktigaste. Dom där rösterna kan driva vem som helst till vansinne.
 
Så idag är planen att städa bort ångesten. 
Jag har några dagar kvar inlåst. Jag har en lägenhet som behöver städas. 
Jag har en garderob som ser ut som ett krigshärjat Irak och jag har en jävla massa damm som behöver dammas bort. 
Och så var det dom där 7 påsarna med ren tvätt som står i hallen som stått där i veckor som måste plockas undan. 
Sådant ger oxå ångest. Stök alltså. Saker som inte står på rätt plats.

I mitt fall - Jag som i vanliga fall har så sjukt mycket kaos i hjärnan behöver verkligen ha det städat runt omkring mig. Jag vet att jag mår så mycket bättre av det. 
Så, vad f*n är problemet kan man ju tycka?! Gör det bara, sluta gnäll. 
Så tänker jag oxå. 
Men så var det, där med att vara förlamad. Det är en jävligt dårlig kombo helt enkelt. 
 
Men inatt (när jag som vanligt inte sov) så bestämde jag mig.
Jag har 5 dagar på mig.
Städa, skura, röja, plugga och få skickat in en del nödvändiga papper. 

Allt för att jag på fredag kan bli av med bojan, så kan jag på riktigt gå ut i frihet med huvudet högt och en ren lägenhet. 
Att inte ha en massa skit hängande över mig som ett mörkt moln. 
Att veta att jag kan njuta av en helg med bara mig och pojkvännen. 
Inga krav, inga måsten. Bara frihet.
 
Oh well... Det är söndag. Klockan är bara 8 ... Pojkvännen sover. Jag har inte ens hunnit till "arg" och "jävligt bitter" stadiet ännu. Så i vanlig ordning lovar jag ingenting. 
Men det känns bra. Tror jag. Hoppas jag.
 
Än så länge.
 
Jag hoppas att ni alla har haft en fin helg och att ni är redo för en ny vecka.
Frihet, semester eller jobb - eller vad som än står på eran agenda! 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ienskog.blogg.se

Ord om glatt och grått. Om livet. Om tankar. Om sådant som betyder något... och sådant som inte betyder någonting alls!

RSS 2.0